Min resa genom olika konstnärsmedier...

Jag har tecknat och målat en hel del genom åren och konstaterat att alla konstnärsmedium har sina för och nackdelar. Till en början gillade jag blyerts väldigt mycket. Man har bra kontroll i detaljer och kan även göra fina skuggor med olika hårda pennor och en "stomp" för att jämna ut. Men jag önskade mig högre kontraster. Blyerts blir ju som mörkast grafitgrått, och där man klämmer till med mest färg får man en blank yta som jag stör mig en hel del på. Jag vill inte totalt räkna ut blyerts som medium och jag har sätt fantastiska bilder som andra konstnärer har gjort i just blyerts, men för att illustrera vad jag stör mig på så visar jag här en bild jag gjorde i gymnasiet.

Jag la ner en väldig massa timmar på denna teckning som jag tror var 50x70cm stor.

Den såg väldigt bra ut i verkligheten (inte bara för att jag valt ett sådant fint foto att teckna av *fniss*) men när ljuset träffade de mörka partierna så såg de ut så här. (bakgrunden skulle vara kolsvart).

Ett porträtt av min söta mamma, sjuton år gammal, som jag gjorde i blyerts på A4 teckningspapper år 2016.

Akrylfärg målade jag mycket med i grundskolan och gymnasiet, och jag använder det fortfarande ibland.

Akrylfärg ger mycket bra kontraster och är man otålig av sig är det en fördel att den torkar så pass snabbt.

Vill man göra fina skuggningar kan den däremot vara mycket utmanande då akrylfärg gärna torkar innan du hinner klart. Numera finns det lösningar för detta, som exempelvis mer "öppna" akrylfärger, vilka jag ännu har att testa men tillsvidare använder jag akryl mest för dekorationsmålning på väggar, större målningar och interiöra målningar.

Den här målningen gjorde jag 1993 i en tid då jag gärna målade i just akryl. Storlek 550x550mm

Oljefärg började jag också måla med under gymnasietiden. Det var min bror som beställde en stor målning som han skulle ha i sitt vardagsrum och som han sa skulle målas i just oljefärg för att se klassisk ut.

Tyvärr har jag ingen bild på tavlan men den blev väl emottagen och jag blev förälskad i detta medium.

Oljefärg ger en fantastisk mjuk "oljig" känsla och här kan man jobba på i lugn och ro med detaljer och skuggor.

Oljefärg torkar nämligen mycket långsamt, något som kan vara både fantastiskt och jobbigt.

Behöver man korrigera något får man vackert vänta tills det är möjligt, och målningen behöver skyddas för beröring innan den torkat klart, vilket kan ta veckor beroende på hur tjock färgen är.

Räven målade jag 1997 på en kurs i oljemålning. Storlek; 500x360mm

Akvarell blev en favorit i många år. Med detta medium kan man måla på många olika sätt och på det viset få till en

helt egen stil. Man använder generellt inte vit färg, även om det finns, utan målar olika tunt, dvs med laserande effekt för att få fram ljusa toner. Det som ska vara vitt behöver man "spara ut", dvs det är papprets färg som syns.

(Man kan lägga på exempel vit märpenna eller akrylfärg över men enligt min mening blir det inte lika snyggt).

Akvarell är otroligt svårt och jag har full respekt för de som bemästrar den klassiska tekniken där färgerna tillåts flyta ut och bilda mönster.

Jag har använt mig av en annan mer kontrollerad teknik och mina målningar ser därför lite annorlunda ut jämfört med vanliga akvarellmålningar.

Nathalie (min äldsta dotter, då tre år gammal) målade jag 2001 på A4 akvarellpapper.

Färgpennor har man ju färglagt med i alla tider (ja så länge jag har levat i alla fall).

De färgpennor jag hade när jag var barn, och som fortfarande säljs främst till barn går dock inte riktigt att jämföra med de dyrare pennorna som säljs i välsorterade butiker med konstnärsmaterial.

Vill du färglägga i målarbok är de dessa du bör satsa på. De ger betydligt bättre färg och är en fröjd att använda.

Idag finns det många konstnärer som använder sig av pennor där du kan teckna mycket små detaljer med stor precision. Man kan jämföra färgpennor med blyerts men de går inte att "smeta ut" utan du får "bygga" lager av färg i olika toner för att uppnå mjuka övergångar. Det här är nog det mest tidskrävande konstnärsmediet, men för de som tycker om dem är det en av fördelarna och gör teckningen till ett riktigt "handarbete" av rang. För mindre bilder med fokus på detaljer passar pennor mycket bra.

Gerbilerna tecknade jag 2018 och den tog mig ca 35 timmar. Teckningen är ca 20x20cm

Torrpastell. Jag hade en kartong torrpastellkritor hemma i många år innan jag började använda detta fantastiska konstnärsmedium på allvar. Jag tyckte initialt inte om dem. De var klumpiga och jag blev smutsig av att smeta ut färgen på pappret. Men de tillät mig att göra så fina, mjuka övergångar i färgerna, och till skillnad från oljefärg behövde jag inte vänta på att något skulle torka.

Jag köpte en ask torrpastel-pennor 2018 och tänkte att jag skulle kombinera dem med kritorna. Problemet var bara att pennorna inte ville fastna ovanpå den bakgrundsmålning jag lagt med kritorna.

Som tur var gav jag inte upp. Lösningen visade sig vara rätt typ av papper, nämligen ett papper som klarar att "hålla" mer färg.

Numera tecknar jag på "sandat" papper. Det är lite som ett sandpapper med mycket fina korn, speciellt framtaget för torrpastell, (som även går att använda med andra medier). Mitt papper heter Pastelmat, men det finns fler liknande papper från andra fabrikat.

Istället för kritor använder jag "panpastel", torrpastell på burk, med olika applikatorer som passar utmärkt för mjuka övergångar och baslager. Pastellpennor använder jag för alla detaljer.

För mig är torrpastell i denna kombination det ultimata sättet att teckna porträtt, både på människor och djur.

Här är ett exempel på teckning i torrpastell från 2019 med några av pennorna och panpastel-burkarna jag använde med i bild. Det ser ut som sminkapplikatorer men de är speciellt framtagna för just panpastels.